.när baksidan får lov att ta plats

Jag vet att jag av många ses som en stark människa och det uppskattar jag såklart att få höra. Men för att vara en stark människa måste du ibland också låta det svaga få komma fram. Som jag har lärt är det olika hur och om vi visar det vi bär på. För mig är det vad jag tror nyckeln till att vara stark den övriga tiden, att just våga visa och låta det jobbiga och tunga få ta lite plats. Jag tror vi har en slags bägare som förvarar känslorna inom oss och ibland blir denna bägare full och känslorna svämmar över kanten. Då gäller det att ge det den stund, timme, dag eller vad det nu är som krävs för att göra bägaren tillgänglig för nya känslor igen, positiva som negativa.

Igår, dagen efter en underbar och mysig julafton var det dags, tiden som inneboende hos min syster med familj hade kommit till sitt slut. Att vara inneboende hos någon annan och leva under tillfälliga omständigheter är påfrestande och av den anledningen en positiv känsla när den kommit till slut. Men att varje morgon få vakna upp under samma tak som Paul plus tre andra personer jag hyser en nära kärlek för har varit något jag inte velat se slutet på. Att bli mött av glädjen från lille S morgonrosiga ansikte när jag sagt God morgon, det kiknande skrattet när jag jagat efter honom på hans Bobby Car eller värmen från den "nybabbade" (nybadade) kroppen om kvällarna innan läggdags, det vet jag att jag kommer sakna och känna värk av i mitt hjärta nu när vi flyttat ut och flyttar över Atlanten. Det kommer bli ett tomrum efter det vi haft möjlighet att dela med varandra. Därför blev det farväl vi igår tvingades ta av E, T & lille S i kombination med insikten om att det vi gått och pratat om i månader snart sker, det blev något som fick min bägare med känslor att rinna över. Men jag försöker ge det sin tid och de tårar som krävs för att orka vara stark igen och just nu bearbetar jag min bägare till att bli tillgänglig igen. 

Avståndet till familj och vänner vi nu snart kommer få är baksidan med vårt beslut att flytta över Atlanten och den baksidan kommer få följa med och få göra sig påmind då och då när saknaden blir stor. Baksidan är inget jag förnekar och det är ju faktiskt att flytta till Toronto vi vill göra. Åtta dagar kvar nu!

Tack E, T & S för att ni öppnat upp erat hem för oss och tack den tid vi fått spendera tillsammans med er, We will miss you! 

.Love C